tisdag 21 februari 2017
måndag 20 februari 2017
State of the Art Analys - Gruppsammanfattning
- Många av de hjälpmedel vi har undersökt har fokuserats på användbarhet men inte på användarupplevelsen.
- Spelifiering har möjligtvis inte de långsiktiga effekterna vi vill ha på våra användare.
- Av de applikationerna vi har kollat igenom så har de flesta varit lättanvända men alla har någon form av brist inom användarvänlighet.
- De besökta återvinningsstationerna hade olika mängd information tillgänglig på plats vilket leder till att användarens lärbarhet, produktivitet samt effektivitet blir då beroende av vilken återvinningsstation användaren har tillgång till.
Vi har granskat en variation av hjälpmedel, appar och platser i syfte att kunna förstå hur man kan skapa ett bra hjälpmedel för återvinning samt hur man kan göra återvinningsprocessen mer underhållande.
Flera appar (iRecycle, samt appen “Källsortering”) som vi har undersökt har varit enkla att förstå och använda samt varit väldigt bra på att presentera viktig information på ett lättförståeligt sätt. De ger informationen både visuellt i form av en karta där återvinningsstationer visas samt har sökfunktionalitet för att kunna se var/hur man återvinner en viss typ av produkt. Ett problem som båda hjälpmedlen hade var att man inte kan skapa en mängd av produkter/material och få ett resultat på var man kan återvinna allt. Man var begränsad till ett objekt per sökning vilket inte är det mest användarvänliga om man vill planera att återvinna flera saker samtidigt. Dessa appar har vuxna användare som huvudmålgrupp, I appen “Källsortering” så är det uttryckligen formulerat som privatpersoner och företag. iRecycle hade även problemet att den endast fungerar i Nordamerika medans Källsortering endast gick att använda i Sverige vilket är icke-funktionella begränsningar.
Ett potentiellt problem med att göra spel baserade hjälpmedel är att ifall att användaren tappar intresset av spelet, så kan användaren även sluta med den positiva effekten av appen. Pokemon Go är det mest uppenbara exemplet på detta då det är en app som hade som mål att vara underhållande samt få folk att röra på sig, vilket appen kortsiktigt lyckades med. Genom att ge användaren en sådan bra användarupplevelse som möjligt lyckas spelet med att få folk att bli engagerad i aktiviteten samt motion, något som folk vanligtvis tycker är en tråkig aspekt. Den lyckas med detta bl.a. med visuella element.Problemet med Pokemon GO är att när användaren tröttnar på själva spelet så tappar den även den positiva aktiviteten (i det fallet motionering, social interaktion osv). Det vi hoppas på är att genom att kombinera utbildande och underhållande höja chansen att användaren håller kvar på dess bra vanor även om användaren slutar använda appen.
De besökta återvinningsstationer gav användaren tillgång till information för att underlätta återvinningen men problemet var att upplevelsen var beroende på två olika aspekter. Ena var vilken återvinningsstation användaren har tillgång till eftersom återvinningsstationerna hade olika mängd information. Andra aspekten var att återvinningsstationerna inte var anpassade till alla målgrupper då vissa återvinningsstationer bara hade information på svenska medan en annan återvinningsstationen hade på både svenska och engelska, d.v.s. deras funktionella krav av målgrupp är begränsad till talare av respektive språk. Det kan då vara intressant att göra undervisning i återvinning en upplevelse som kan anpassa sig till användarens kommunikationsbehov.
Sammanställning av intervjuer
Våran sammanställning av intervjuresultaten ser ut som följande, presenterat i diagramform. Vi intervjuade totalt 16 personer. Binära frågor representeras med stapeldiagram, flervalsfrågor representeras med cirkeldiagram.
Lista över insamlade Ja-motiveringar till frågan "Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön?":
- Materialet återanvänds flera gånger vilket är effektivt.
- Minsking av kolfotavtrycket
- Kunde inte specifiera varför, men att hon antog att det hade en påverkan.
Lista över insamlade Nej-motiveringar till frågan "Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön?":
- Avfallet slängs i samma hög, så sorteringen spelar ingen roll.
6 stycken av de intervjuade kunde inte motivera till varför men svarade att de tror att deras källsortering har en påverkan på miljön.
Andra kommentarer från de intervjuade:
- Det är jättebra att det är enkelt att sortera i hemmet.
- Det är jobbigt att återvinna elektronik eftersom hon inte har bil och hennes närmaste återvinningstation inte hanterar det.
- (Fråga 5, Haris intervju 3) Berättade att han tappat intresset för källsortering eftersom han läste en artikel om hur man transporterade allt hårdplast och mjukplast till Gotland för att brännas. Han kände att det var ingen poäng att återvinna plast längre då han kände att det inte gav någon nytta.
- En av de intervjuade åker förbi återvinningsstation på vägen till jobbet.
Analys:
En kort överblick över intervjuerna pekar mot att majoriteten av de intervjuade källsorterade ibland, men att de visste vart den närmaste återvinningsstationen låg. De intervjuade verkar även ha bra kunskaper i hur saker ska källsorteras. Frågorna angående motivering gav liknande svar i genomsnitt, där majoriteten antingen inte hade problem med att det var jobbigt eller att det var tråkigt. Den simpla majoriteten tycker inte det är långt till återvinningsstationen, men en signifikant minoritet (6 av 16) tycker att det är det. Det var jämt uppdelat i frågan om deras påverkan på miljön.
Tittar vi på lite mer djupgående mått får vi en annan bild. Kollar vi på kombinationer av svar från frågorna 3 och 5 får vi denna data:
Långt och jobbigt : 3
Långt men inte jobbigt : 4
Inte långt men jobbigt : 3
Varken långt eller jobbigt : 6
Från detta kan vi dra slutsatserna att:
1. Det finns en svag invers korrelation mellan kortare distanser och hur jobbigt det är att källsortera (6 av 9).
2. Majoriteten har minst ett av dessa problem (10 av 16)
Det verkar även finnas en korrelation mellan att det är jobbigt att källsortera och att den intervjuade inte tycker att källsorteringen har en påverkan på miljön. Av de 6 som tyckte det var jobbigt svarade 5st att de inte tyckte att källsorteringen hade en påverkan och 4 att de källsorterade ibland. Ett antagande som kan göras här är att en del av varför dessa personer tycker att det är jobbigt att källsortera är för att det inte finns någon belöning i det och att det är därför de inte alltid gör det.
Analyserar vi hur de intervjuade svarade på om det var jobbigt eller tråkigt, får vi fram att 10 av 16 svarade Ja på minst en av frågorna, vilket till en viss del motsäger den generaliserade bilden vi presenterade i början på analysen. Med andra ord tycker majoriteten av de intervjuade att det antingen är tråkigt eller jobbigt att källsortera
Genom att analysera de 6 som svarade att de alltid källsorterade kan vi hitta 3 samband:
5 av 6 svarade att de visste hur de skulle källsortera allting.
4 av 6 tyckte det inte var jobbigt.
4 av 6 tyckte att deras källsortering hade en påverkan på miljön.
Även fast denna mängd data är väldigt liten så passar den med intuitionen kring dessa personer (dvs, att personer som alltid källsorterar tycker att det är lönsamt, inte är jobbigt och vet vad de gör).
Kollar vi på svaren till fråga 7 verkar det som en signifikant andel av de intervjuade hade få kunskaper om vad som händer med avfallet senare.
En viktigt punkt att ta upp är att mängden data är väldigt liten för att dra några slutsatser om den större populationen kring Vasaparken eller Stockholm. Denna data bör endast användas som en grundmotivering till vad vi bör fokusera på när vi börjar utveckla produkten.
- Materialet återanvänds flera gånger vilket är effektivt.
- Minsking av kolfotavtrycket
- Kunde inte specifiera varför, men att hon antog att det hade en påverkan.
Lista över insamlade Nej-motiveringar till frågan "Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön?":
- Avfallet slängs i samma hög, så sorteringen spelar ingen roll.
6 stycken av de intervjuade kunde inte motivera till varför men svarade att de tror att deras källsortering har en påverkan på miljön.
Andra kommentarer från de intervjuade:
- Det är jättebra att det är enkelt att sortera i hemmet.
- Det är jobbigt att återvinna elektronik eftersom hon inte har bil och hennes närmaste återvinningstation inte hanterar det.
- (Fråga 5, Haris intervju 3) Berättade att han tappat intresset för källsortering eftersom han läste en artikel om hur man transporterade allt hårdplast och mjukplast till Gotland för att brännas. Han kände att det var ingen poäng att återvinna plast längre då han kände att det inte gav någon nytta.
- En av de intervjuade åker förbi återvinningsstation på vägen till jobbet.
Analys:
En kort överblick över intervjuerna pekar mot att majoriteten av de intervjuade källsorterade ibland, men att de visste vart den närmaste återvinningsstationen låg. De intervjuade verkar även ha bra kunskaper i hur saker ska källsorteras. Frågorna angående motivering gav liknande svar i genomsnitt, där majoriteten antingen inte hade problem med att det var jobbigt eller att det var tråkigt. Den simpla majoriteten tycker inte det är långt till återvinningsstationen, men en signifikant minoritet (6 av 16) tycker att det är det. Det var jämt uppdelat i frågan om deras påverkan på miljön.
Tittar vi på lite mer djupgående mått får vi en annan bild. Kollar vi på kombinationer av svar från frågorna 3 och 5 får vi denna data:
Långt och jobbigt : 3
Långt men inte jobbigt : 4
Inte långt men jobbigt : 3
Varken långt eller jobbigt : 6
Från detta kan vi dra slutsatserna att:
1. Det finns en svag invers korrelation mellan kortare distanser och hur jobbigt det är att källsortera (6 av 9).
2. Majoriteten har minst ett av dessa problem (10 av 16)
Det verkar även finnas en korrelation mellan att det är jobbigt att källsortera och att den intervjuade inte tycker att källsorteringen har en påverkan på miljön. Av de 6 som tyckte det var jobbigt svarade 5st att de inte tyckte att källsorteringen hade en påverkan och 4 att de källsorterade ibland. Ett antagande som kan göras här är att en del av varför dessa personer tycker att det är jobbigt att källsortera är för att det inte finns någon belöning i det och att det är därför de inte alltid gör det.
Analyserar vi hur de intervjuade svarade på om det var jobbigt eller tråkigt, får vi fram att 10 av 16 svarade Ja på minst en av frågorna, vilket till en viss del motsäger den generaliserade bilden vi presenterade i början på analysen. Med andra ord tycker majoriteten av de intervjuade att det antingen är tråkigt eller jobbigt att källsortera
Genom att analysera de 6 som svarade att de alltid källsorterade kan vi hitta 3 samband:
5 av 6 svarade att de visste hur de skulle källsortera allting.
4 av 6 tyckte det inte var jobbigt.
4 av 6 tyckte att deras källsortering hade en påverkan på miljön.
Även fast denna mängd data är väldigt liten så passar den med intuitionen kring dessa personer (dvs, att personer som alltid källsorterar tycker att det är lönsamt, inte är jobbigt och vet vad de gör).
Kollar vi på svaren till fråga 7 verkar det som en signifikant andel av de intervjuade hade få kunskaper om vad som händer med avfallet senare.
En viktigt punkt att ta upp är att mängden data är väldigt liten för att dra några slutsatser om den större populationen kring Vasaparken eller Stockholm. Denna data bör endast användas som en grundmotivering till vad vi bör fokusera på när vi börjar utveckla produkten.
Anton och Martins intervjuer
Plats: Vasaparken
Datum: 2017-02-17
Tid: 15:30-17:00
Datum: 2017-02-17
Tid: 15:30-17:00
Anton Täcklind
Intervju 1 : Man, 71år
Källsorterar du:
Alltid
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Ja
Motivering: Materialet återanvänds flera gånger vilket är effektivt.
Motivering: Materialet återanvänds flera gånger vilket är effektivt.
Kommentar från den intervjuade: Det är jättebra att det är enkelt att sortera i hemmet.
Intervju 2 : Kvinna, 27år
Källsorterar du:
Alltid
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Ja
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Ja
Motivering: Minsking av kolfotavtrycket.
Martin Larsson
Intervju 1 : Kvinna, 45år
Källsorterar du:
Ibland
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Ja
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Nej
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Ja
Motivering: Kunde inte specifiera varför, men att hon antog att det hade en påverkan.
Kommentar från den intervjuade: Det är jobbigt att återvinna elektronik eftersom hon inte har bil och hennes närmaste återvinningstation inte hanterar det.
Intervju 2 : Man, 33år
Källsorterar du:
Alltid
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Ja
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Nej
Motivering: Avfallet slängs i samma hög, så sorteringen spelar ingen roll.
State of the art - Haris Poljo
Haris Poljo: State of the art
Under söndagen den 19 Febuari så var jag och besökte 4 olika återvinningstationer i Stockholm. Våran projekt kommer att handla om återvinnig och en functional requirement är att få människor att återvinna mer. Därför ville jag se vad för information människor har tillgång på plats när de ska återvinna. Denna state of the art analysis kan ge en del av user experience när människor ska använda en återvinningssstation.
Återvinningsstation 1
Stationen ligger bredvid ett student område.
 |
Bild 1Proffessorslingan 45   Bild 1 Bild 2 Bild 3
Analys
Stationen hade stora orangea skyltar, varje skylt hade information på både svenska och engelska samt att varje skylt hade bilder på saker som man kunde återvinna där. Jag kan tänka mig att en av målen med återvinnigssationen är att användaren effektivt ska kunna återvinna utan att lägga fel sak i fel utkast. Eftersom återvinnigsstationen ligger vid ett studentområde så anser jag att det var ett smart val att både ha texten på svenska och engelska pga att det bor många från utlandet och på det viset kan fler användaren få information om återvinnig. Men eftersom mängden information är minimal så kan jag tänka mig att det blir svårt för någon som aldrig återvunnit förut eftersom det blir upp till användaren att tolka hur hen ska återvinna skräpet. T.ex. kan användaren har svårt att veta ifall något är mjukplast eller hårdplast och det kan leda till att man lägger skräpet i fel utkast. Som jag nämde hade denna återvinnigssationen bilder och en intressant detalj är objekten i bildena är vardagliga saker som många personer känner igen till exempel Maxi påsen på bild 1. Då har användaren möjligheten att visualet kunna jämföra bilderna med det man vill återvinna . En till sak som är positiv är ifall en användare som både inte kan svenska eller engelska kan tolka bilderna och reda ut till viss del var hen ska lägga skräpet.
Återvinningsstation 2,3,4Jag var och besökte tre andra återvinningsstaioenr som visade sig alla vara underhållade av samma företag vilket betydde att alla hade samma format på återvinningssationen |
 |
| Karlbergsvägen |
 |
| Valhallavägen 16 |
 |
| Hagagatan 21 |
Analys
Varje utkast hade en stor text på svenska som beskrev kort vad som ska kastas där t.ex. stod det Metallförpackningar. Det fanns också två bilder på varje utkast, en som illustrera exempel på saker som fick återvinnas och en annan bild som illustrerade exempel på saker man inte fick återvinna. Samt hade varje utkast skriflig information om vad som man fick och inte fick återvinna. Till exempel där man kunde återvinna pappersförpackningar så kunde man läsa att man kunde återvinna flingpaket, mjölpåse, kartong, äggförpackning och att man inte kunde återvinna kuvert, post-it, reklam etc. Dessa återvinningssationern har mycket information som användaren har tillgång till. Så risken att man inte förstår minskar eftersom man både kan reda ut hur man ska återvinna genom att visuelt titta på bilderna och ifall man inte kan ta ett beslut så kan användaren läsa den skriftliga informationen. Jag skulle då säga att usability för dessa återvinnigssationen är högre än den första stationen eftersom användaren har tillgång till mer information. På det viset har användaren mer information så att hen kan lära sig hur man återvinner rätt och mer effektiv. Men detta gäller bara för gruppen svensktalande personer . En nackdel var att enda informationen en icke-svensk talande person har tillgång till är bilderna vilket kan göra det svårare för den gruppen att lära sig förstå hur man ska återvinna. Det leder till att den gruppen inte återvinner lika effektivt.
Haris och Ruwaids intervjuer
Plats: Vasaparken
Datum: 2017-02-16
Tid: 11:30-12:20
Haris Poljo
Intervju 1 med ett par (man och kvinna) som var runt 50-60 års åldern
Källsorterar du?
Källsorterade allt som var möjligt att återvinna på återvinningsstationen.
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Ja
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Paret berätta att de inte hade mycket sopor och darför var det inte jobbigt. Paret nämde att det vissa gånger kunde vara jobbigt att ta sig till återvinnigsstationen då det låg långt borta.
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Tror det.
Intervju 2 med en man i 30 års åldern
Källsorterar du?
Ibland
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Tror det
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Hoppas det
Intervju 3 med en man i 30 års åldern
Källsorterar du?
Ibland
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Berättade att han tappat intresset för källsortering eftersom han läste en artikel om hur man transporterade allt hårdplast och mjukplast till Gotland för att brännas. Han kände att det var ingen poäng att återvinna plast längre då han kände att det inte gav någon nytta.
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Ibland
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Svarade att man vill tro att man har en påverkan.
Ruwaid Louis
Intervju 1 med en kvinna i 40 års åldern
Källsorterar du?
Ibland
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Nej
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Ibland när det blir mycket att återvinna. Hon nämde också att det var jobbigt att ta sig till återvinningsstationen.
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Hoppas det
Intervju 2 med en Man i 40-50 års åldern
Källsorterar du?
Lite
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Ja
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Ja
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Nej
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Hoppas det
Intervju 3 med en kvinna i 30 års åldern
Källsorterar du?
Ibland
Vet du var din närmaste återvinningsstation ligger:
Ja
Tycker du att det är långt dit:
Ja
Vet du hur man källsorterar alla saker:
Ja
Tycker du att det är jobbigt att källsortera:
Nej
Tycker du att det är tråkigt att källsortera:
Ja
Tycker du att din källsortering har en påverkan på miljön:
Hoppas det
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)