State of the art - Haris Poljo

Haris Poljo: State of the art

Under söndagen den 19 Febuari så var jag och besökte 4 olika återvinningstationer i Stockholm. Våran projekt kommer att handla om återvinnig och en functional requirement är att få människor att återvinna mer. Därför ville jag se vad för information människor har tillgång på plats när de ska återvinna. Denna state of the art analysis kan ge en del av user experience  när människor ska använda en återvinningssstation.

Återvinningsstation 1

Stationen ligger bredvid ett student område.

Bild 1Proffessorslingan 45

Bild 1                                       Bild 2                                Bild 3       

Analys

Stationen hade stora orangea skyltar, varje skylt hade information på både svenska och engelska samt att varje skylt hade bilder på saker som man kunde återvinna där. Jag kan tänka mig att en av målen med återvinnigssationen är att användaren effektivt ska kunna återvinna utan att lägga fel sak i fel utkast. Eftersom återvinnigsstationen ligger vid ett studentområde så anser jag att det var ett smart val att både ha texten på svenska och engelska pga att det bor många från utlandet och på det viset kan fler användaren  få information om återvinnig. Men eftersom mängden information  är minimal så kan jag tänka mig att det blir svårt för någon som aldrig återvunnit förut eftersom det blir upp till användaren att tolka hur hen ska återvinna skräpet. T.ex. kan användaren har svårt att veta ifall något är mjukplast eller hårdplast och det kan leda till att man lägger skräpet i fel utkast. Som jag nämde hade denna återvinnigssationen bilder och en intressant detalj är objekten i bildena är vardagliga saker som många personer känner igen till exempel Maxi påsen på bild 1. Då har användaren möjligheten att visualet kunna jämföra bilderna med det man vill återvinna . En till sak som är positiv är ifall en användare som både inte kan svenska eller engelska kan tolka bilderna och reda ut till viss del var hen ska lägga skräpet.

Återvinningsstation 2,3,4

Jag var och besökte tre andra återvinningsstaioenr som visade sig alla vara underhållade av samma företag vilket betydde att alla hade samma format på återvinningssationen

Karlbergsvägen

Valhallavägen 16

Hagagatan 21

Analys

Varje utkast hade en stor text på svenska som beskrev kort vad som ska kastas där t.ex. stod det Metallförpackningar. Det fanns också två bilder på varje utkast, en som illustrera exempel på saker som fick återvinnas och en annan bild som illustrerade exempel på saker man inte fick återvinna. Samt hade varje utkast skriflig information om vad som man fick och inte fick återvinna. Till exempel där man kunde återvinna pappersförpackningar så kunde man läsa att man kunde återvinna flingpaket, mjölpåse, kartong, äggförpackning och att man inte kunde återvinna kuvert, post-it, reklam etc. Dessa återvinningssationern har mycket information som användaren har tillgång till. Så risken att man inte förstår minskar eftersom man både kan reda ut hur man ska återvinna genom att visuelt titta på bilderna och ifall man inte kan ta ett beslut så kan användaren läsa den skriftliga informationen. Jag skulle då säga att usability för dessa återvinnigssationen är högre än den första stationen  eftersom användaren har tillgång till mer information. På det viset har användaren mer information så att hen kan lära sig hur man återvinner rätt och mer effektiv. Men detta gäller bara för gruppen svensktalande personer . En nackdel var att enda informationen en icke-svensk talande person har tillgång till är bilderna vilket kan göra det svårare för den gruppen att lära sig förstå hur man ska återvinna. Det leder till att den gruppen inte återvinner lika effektivt.